'
The skin I live in kom ut 2011, men jag missade den när den var ute på bio, totalt. Vilken miss, för den här filmen kan vara en av mina tio-i-topp-bästa-filmer. En psykologisk thriller som liksom äter sig in och etsar sig fast, får dig att bli illamående, men samtidigt så skickligt gjord; fotot, manuset, och Banderas. Den gamle räven som jag och min syster var halvt kära i när han var Zorro och kysse Catherine Zeta Jones för cirka 10 år sedan. För övrigt får filmen mig lite att vilja åka och bosätta mig i Spanien.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar