De senaste dagarna har varit som en känslomässig bergochdalbana för mig. Jag har funnit mig själv försöka hitta rätt beslut, vägt för och emot, försökt tänka ut alla möjliga utgångar och lösningar i förväg. Tillslut så beslöt jag mig ändå för att gå vidare och ta steget. Följa mitt hjärta tror jag det kallas. Ett och ett halv dygn senare låg jag i min säng och kände ångest, nästan grät, inför det val jag gjort. För att nästa dag då jag fått svaret jag hade hoppats på bli glad som ett barn på sin födelsedag. PMS tror jag det kallas.
Mitt liv är en bergochdalbana.
Men nu är det gjort iallafall. Valet är gjort, och det kommer med allra största sannolikhet påverka min framtid.
Pjuuh.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar